Noogas grundare är företagare i grunden och företagande ligger oss varmt om hjärtat, därför vill vi gärna hjälpa er lyckas. I denna guide har vi samlat info om immateriella rättigheter som kan vara bra att känna till. Kontakta oss gärna om ni har frågor i stort eller smått eller vill ha hjälp i att lyckas med ert företagande!

IPR, Intellectual Property Rights

IPR, som är en förkortning för immaterialrätt, har sitt ursprung i den engelska termen Intellectual Property Rights. Med immateriella rättigheter avses rätten till objekt som inte är fysiska. Immateriella rättigheter brukar vanligtvis delas in i två huvudkategorier: upphovsrätt och industriellt rättsskydd. Upphovsrätten tillfaller automatiskt upphovsmannen, medan skyddet för industriellt rättsskydd måste ansökas om separat.

Till upphovsrätterna hör egentlig upphovsrätt, dvs. författares, konstnärers, regissörers, scenografers, ljus-, dräkt- och ljuddesigners och koreografers, kompositörers, arkitekters osv. rätt till sitt verk (som kan vara eInom upphovsrätten inkluderas verkliga upphovsrätter, vilket innebär att författare, konstnärer, regissörer, scenografer, ljus-, dräkt- och ljuddesigners, koreografer, kompositörer, arkitekter med flera har rättigheter till sina verk (som kan vara litterära verk eller konstföremål), samt rättigheten till fotografier. Även närstående rättigheter, såsom skydd för utövande konstnärer, producenter av ljudupptagningar och radio- och TV-företag, omfattas av upphovsrätten.

Avsikten med industriellt rättsskydd är att skydda, förvalta och kommersialisera resultaten av utvecklingsarbete. Industriellt rättsskydd har rättsverkan (förbudsrätt) som gör det möjligt att både förbjuda och ge användningstillstånd (licens) för att kommersiellt dra nytta av föremålet för rättigheterna (till exempel teknologi, varumärke, design).

Industriellt rättskydd

Industriellt rättskydd är ett viktigt hjälpmedel särskilt vid produktutveckling och marknadsföring både i Finland och internationellt. Det är viktigt att skydda sina immateriella tillgångar i god tid före planerad lansering för att undvika eventuella otrevliga överraskningar senare. Det industriella rättskyddet räknas bland annat skydd av företagsnamn, varumärken patent, nyttighetsmodeller och mönster. Genom detta skydd kan företag säkerställa att deras innovations- och varumärkeskapital är skyddat och att de innehar exklusiva rättigheter till sina produkter och varumärken.

Företagsnamn

Ett företagsnamn (firma) kan skyddas antingen genom registrering eller genom inarbetning. Skyddet innebär att andra näringsidkare i Finland inte får använda ett företagsnamn som kan förväxlas med redan registrerade firmor, om det inte kan bevisas att det inte leder till skada.

När ett företagsnamn har anmälts till handelsregistret genomför Patent- och registerstyrelsen (PRS) en namngranskning. Vid namngranskningen beaktas följande faktorer:

• Enligt firmalagen ska ett företagsnamn vara unikt och skilja sig från redan befintliga namn i registret.
• Ett företagsnamn får inte vara förväxlingsbart med tidigare registrerade eller anmälda firmor eller varumärken.
• Firmans stavning och uttal samt företagets verksamhetsområde.

PRS rekommenderar att företagare inte trycker upp företagsnamn på reklamskyltar eller visitkort innan namnet har blivit godkänt. I Patent- och registerstyrelsens tjänst kan företagsnamn även förhandskontrolleras för att minimera risken att få avslag på ansökan.

Patent- och registerstyrelsens namntjänst: Till namntjänsten

Länk till firmalagen: Finlex

Varumärke

Ett varumärke kan, på liknande sätt som ett företagsnamn, skyddas antingen genom registrering eller genom inarbetning. Varumärket registreras i det varumärkesregister som förs av Patent- och registerstyrelsen, eller genom att en internationell registrering godkänns och blir gällande i Finland.

Exempel på olika varumärkestyper:

• Ordmärke – varumärke bestående av bokstäver eller siffror, ett eller flera ord eller bokstavskombinationer. Märket består inte av figurer och har inte något särskilt typsnitt.
• Figurmärke – består enbart av teckningar, grafik eller en bild. Innehåller inte ord eller bokstäver.
• Figurmärke med ordelement – Ett figurmärke med ett ordelement består av både figurer och ord eller bokstäver. Hit hör också ord som utformats med ett särskilt typsnitt.
• Ljudmärke – består uteslutande av ljud eller en kombination av ljud.

I varumärkesansökan måste det klart framgå vilka varor eller tjänster det sökta varumärket är avsett att skydda. Om det finns flera versioner av varumärket måste separata ansökningar göras för varje version. Grundavgiften för en ansökan om ett finländskt varumärke är 225 euro (2020). Avgiften betalas i samband med ansökan. Grundavgiften täcker en varu- eller tjänsteklass. Om ansökan avser flera klasser, ökar priset med 100 euro per ytterligare klass.

Ansöka om varumärke: Till ansökan

Snabbguide för varumärkessökande: Till snabbguiden

Länk till varumärkeslagen: Finlex

Patent

Patent är en ensamrätt som förbjuder andra att yrkesmässigt utnyttja din uppfinning, inklusive tillverkning, försäljning, användning och import av en produkt. Enligt patentlagen kan patent beviljas för uppfinningar inom olika teknikområden som kan användas industriellt. Patentet skyddar immateriell egendom på samma sätt som stängsel, lås och försäkringar skyddar fysisk egendom. För att en uppfinning ska kunna patenteras måste den vara ny i förhållande till vad som har blivit känt innan du ansöker om patent. Syftet med patent är att göra uppfinningar allmänt kända. Ett patent utgör en affärsuppgörelse mellan uppfinnaren och staten. Genom att lämna in en patentansökan delar du med dig av din uppfinning till patentmyndigheten och samtycker till att uppfinningen blir offentlig efter en viss tid, vanligtvis 18 månader från ansökningsdatumet.

“Syftet med patent är att göra uppfinningar allmänt kända”

Ensamrätt beviljas inte för en uppfinning som representerar en gammal och känd teknik. Uppfinningen bör inte offentliggöras innan patentansökan lämnas in, eftersom även egen offentliggöring anses göra uppfinningen “förut känd”. I Finland söks patent hos Patent- och registerstyrelsen (PRS). Patent kan också ansökas internationellt, och då kan patent beviljas i de målländer som är relevanta för uppfinnaren.

Icke patenterbara lösningar:

• en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod
• en konstnärlig skapelse
• en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet
• ett datorprogram eller ett framläggande av information
• ett sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som ska utövas på människor eller djur.

Även om de som nämns ovan inte är patenterbara, kan tekniska uppfinningar med anknytning till dessa vara patenterbara.

PRHs patentguide: Till guiden

Nyttighetsmodell

Nyttighetsmodell eller ”småpatent” som det också kallas kan beviljas för en teknisk lösning, anordning eller produkt. Det är ett snabbare sätt att skaffa sig ensamrätt för en uppfinning än patent, dessutom är myndighetskostnaderna lägre för nyttighetsmodellen än för patent. Som skydd mot konkurrenter är nyttighetsmodellen precis lika bra som patentet, förutsatt att ansökan och i synnerhet skyddskraven är väl upprättade och uppfinningen är ny. I Finland är det möjligt att söka och få både patent och nyttighetsmodell på samma uppfinning. Det lönar sig att söka nyttighetsmodell i synnerhet om du misstänker intrång och snabbt behöver ensamrätt för att hävda din rätt.

För att få nyttighetsmodell måste uppfinningen vara ny, det vill säga den får inte vara känd någonstans i världen innan den finska ansökan lämnas in, och den måste tydligt skilja sig från tidigare uppfinningar. En tydlig skillnad innebär att uppfinningen inte är en uppenbar tillämpning av tidigare uppfinningar för en expert inom området.

Nyttighetsmodellen kan inte användas för att skydda en uppfinning av ett förfarande, det vill säga en metod. Det är heller inte lämpligt att använda nyttighetsmodellen för att skydda ny användning av produkter och anordningar.

Många länder tillämpar ett nyttighetsmodellsystem som liknar det i Finland, till exempel Estland, Danmark, Tyskland och Kina. Det finns också flera länder där nyttighetsmodellen inte används, inklusive Sverige, Norge, Storbritannien och USA. Om företaget har planer på att sälja uppfinningen eller expandera verksamheten till något av dessa länder rekommenderar PRS att företaget ansöker om patent.

Läs mer om nyttighetsmodellen här: Till guiden

Mönsterrätt

Mönsterrätt är det mest betydande rättsliga skyddet för industriell formgivning. Genom registrering får formgivaren ett bevis på ensamrätt till de designade produkterna. Mönsterrätt, även känt som designskydd, används främst inom näringsverksamhet, men privatpersoner kan lika gärna söka och inneha designskydd.

Föremålet som ska skyddas är inte enbart en uppfinning, utan även produktens nya design som gör den mer attraktiv. Ibland är en produkt både tekniskt ny och har en unik design, och i sådana fall kan både nyttighetsmodell och/eller patent samt mönsterrätt vara nödvändiga för att ge fullständigt skydd.

Exempel på produkter som kan skyddas genom mönsterrätt:

• möbler
• detaljer i möbel
• tyger och tapeter
• ikoner
• byggnader
• logotyper

Läs mer om mönsterrätt här: Mönsterrätt

Patent och registerstyrelsens mönsterdatabas: Till databasen

Länk till mönsterrättslagen: Finlex